2017-06-12

Del 1: Från idé till prototyp - så genomför vi ett konceptprojekt

Exempelbild

I tidigare inlägg berättade vi om nya tjänster som Arbetsförmedlingen nu erbjuder arbetsgivare. Det är ett superteam som arbetar flitigt med fortsatt utvecklingsarbete för att generera och leverera nya idéer och tjänster för våra arbetsgivare. Med hjälp av Sophie Uesson och Maria Brenner från Daresay, som arbetat ihop med enheten Arbetsgivare, kommer ni under fyra inlägg kunna lära er mer av de metoder de använt för att kunna leverera tjänster för arbetsgivare, med kunden i fokus.

Som start definierades problemet som skulle lösas och vilken målgrupp projektet skulle rikta sig emot i nära samarbete med ett utökat team av intresserade och sakkunniga personer inom området från Arbetsförmedlingen, där viktiga idéområden hittades med hjälp av workshops och intervjuer med anställda på Arbetsförmedlingen och arbetsgivare. Detta skedde i tre loopar som resulterade i ett koncept som beskrev en lösning för en viss målgrupp.

Fyra viktiga steg
Sophie och Maria menar på att den stora utmaningen inte har varit att få in bra tankar och förslag på digitala tjänster utan att strukturera och gruppera idéerna i hanterbara “idéområden”. Det är inte lätt att hitta idéområden som ska vara på tillräckligt hög nivå för att alla områden ska gå att greppa och värdera mot varandra, och samtidigt vara så konkreta att man får en bild av vad det skulle kunna bli.

Under år 2016 illustrerades idéerna med seriestrippar, bilder och fotografier. Detta material användes till att, tillsammans med enheten, prioritera bland idéerna utifrån värdena genomförbarhet, kundvärde och affärsvärde. Helt enkelt: vilka idéer var viktiga för våra kunder, viktiga för vårt myndighetsuppdrag och samtidigt inte för dyra eller komplexa att genomföra?

Resultatet blev en snabbfotad plan med tre konceptprojekt där tre idéområden skulle förfinas och levereras som validerade koncept: detta vet vi att arbetsgivarna behöver. Konceptprojekten har sedan planerats lite olika men har bestått av två eller tre loopar där varje loop innehåller samma delar. En loop innehåller alltid aktiviteterna:

  • Kundinteraktion: utforskande intervjuer med triggermaterial som blir mer avancerat och fokuserat för varje loop
  • Analys: vi drar slutsatser av vad vi hört och sett och formulerar detta i insikter
  • Idégenerering: baserat på insikterna arbetar vi kreativt för att skapa nya eller utvecklade lösningar för arbetsgivarnas problem
  • Skapa triggermaterial: vi visualiserar våra snilleblixtar så vi kan diskutera, validera eller avfärda lösningarna baserat på arbetsgivarnas reaktioner.

Alla fyra steg genomförs i en loop och alla konceptprojekt måste innehålla minst två loopar, gärna tre, för att uppnå kvalitet. Det är ett iterativt arbetssätt som innebär ständig utveckling och förbättring och förfining. Efter looparna återstår att göra klart konceptet och sätta ihop något som går att visa upp för andra: det här är en förklaring av vad arbetsgivarna behöver.

Vad är då ett koncept egentligen?
Under detta året har vi levererat våra koncept som klickbara prototyper. De visar ett flöde på en tänkt tjänst som löser en uppgift eller ett problem och vi vet att lösningen ger arbetsgivarna värde. Alla “bärande delar” i prototypen svarar mot ett behov hos arbetsgivare. Interaktionsdesignen är däremot inte testad, även om det finns interaktionsdesign där för att prototypen ska gå att förstå. Menyer, knappar och andra interaktiva element blir alltså ditplacerade med sunt förnuft.

Man skulle alltså kunna leverera koncept utan gränssnitt som också skulle vara meningsfullt. Då kan exempelvis en film eller en seriestripp beskriva vad människor åstadkommer med tjänsten utan att man egentligen får se något gränssnitt. Det här är ibland knepigt att förstå för alla inblandade, inklusive de som skapar konceptet.

Konceptets knepighet
Det är lätt att tappa fokus på de övergripande behoven som vi vet att kunden har och istället ägna tiden åt visuella detaljer. För den som tar emot prototypen är det lätt att känna att “produkten är klar” och kan realiseras rakt upp och ner. Man skulle absolut börja koda, men då ska tjänstens delar testas mot användare allt eftersom så att de fungerar så som det är tänkt.

Publicerad i

Kommentarer
Kommentarerna kommer från våra användare och är inte del av det redaktionella innehållet. När du skickar in en kommentar bekräftar du också att du accepterar våra regler för kommentering
Lämna en kommentar
Lämna en kommentar